Vad är egentligen tungotal? Är det den helige ande som tar över bönen eller är det ett abrakadabra språk, frågade sig Eva Renström, programledare i SVT2:s program "Existens".

Inger Forsell, pingstvän, intervjuades. Hon berättade hur det gick till när hon fick gåvan att kunna tala i tungor. Hon hade vänner som kunde och en gång bad hon dem be för att hon skulle få förmågan. Hon trodde inte på att det skulle fungera, men plötsligt kände hon en stark glädje inom sig och märkte att hon bad till Gud på ett annat språk.

På frågan hur det kändes, svarade hon att det kändes ungefär som när man är förälskad! Kan du styra språket? Javisst! Vi kan använda tungotal precis som vi vill. Det finns därinne. Din kropp har ett språk, din ande ett annat. Hon gav prov på hur hon brukade be till den helige ande med tungotalet.

Tungotalet blev populärt i kristna kretsar i USA i början på förra seklet. Språket introducerades först i Los Angeles. Det var inte alla kristna som gillade fenomenet, men senare kom det att bli ett slags kännetecken för pingströrelsen.

I Bibeln kan man läsa om ursprunget till tungotalet. Den helige ande uppenbarade sig vid ett tillfälle genom att lärjungarna började tala ett främmande språk. Helt plötsligt kunde judar, araber m fl höra sitt eget språk talas. Det första tungotalet var alltså att främmande språk som kunde förstås av andra. Man har studerat tungotal både ur ett religiöst, biologiskt och språkvetenskapligt perspektiv. Först trodde man att de som talade i tungor hade psykiska problem. Senare kunde man konstatera att språkcentra i hjärnan inte alls används. Försökspersonerna verkade inte alls kunna styra vad som kom ur munnen.

I programmet medverkade Nils G Holm, professor i religionspsykologi vid Åbo Akademi, som forskat och analyserat tungotal i många år. Han säger att tungotal finns i alla möjliga kulturer och religioner över hela världen och att det ibland används som en slags meditation.

Eva Renström besöker Missionskyrkan i Sävar utanför Umeå, där den nya pingstkyrkan etablerat sig. För pastor André Jakobsson är tungotalet ingen stor fråga. Han menar att det är sunt att betydelsen av tungotalet tonas ner. Bönen ska inte vara en uppvisning utan är något väldigt personligt, tycker han. Där har han stöd av Paulus, som poängterar att det inte är viktigt att tala i tungor, och om ingen förstår vad man säger gör man bäst att tiga i församlingen.

Eva besöker även en församling i Svenska Kyrkan, där man i stället går åt andra hållet. Varför det? Prästen Magnus Aasa menar att det är längtan efter att uppleva något mer av den helige ande. Själv har han glädje av sin förmåga att tala med den helige ande med tungotal när han vill be för någon men inte riktigt vet hur han skall be. Men han har också upplevt att människor känt en press att kunna tala i tungor - då har det spårat ur.

Existens har som vanligt tagit upp en fråga som nog många velat ha svar på. Men vad vi saknade i programmet var en jämförelse med det inlärda tungotal som t ex tillämpas i Livets ord. Vi har kontakt med många avhoppare från trosrörelseförsamlingar som vittnar om hur de antingen frivilligt eller med tvång lärt sig tungotal utantill för att bli accepterade eller kunna visa upp sin ställning bland de utvalda.

Åter till startsidan                                             Tillbaka