![]() |
|||||
| Startsida | Webbkarta | Om FRI | Vad är en sekt? | Om olika rörelser | Kontakt/Hjälp |
|
|
Riksorganisationen för ett Drogfritt Sverige I början av 90-talet bildade scientologerna en ny frontorganisation med det vilseledande namnet RDS. Precis som namnet Kommittén för Mänskliga Rättigheter (jovisst är det scientologernas organisation!) är skapat för att sammanblandas/uppfattas som FN:s Kommission för Mänskliga Rättigheter så är namnet RDS avsett att sammanblandas med RNS - Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, som är en seriös organisation som funnits i Sverige i många år. RDS lyckades tillskansa sig ett 90-konto, dit de påstod sig samla in pengar för drogbekämpning. Bl a tänkte de köpa en knarkhund åt polisen! Eftersom RDS själva inte driver behandlingshem för drogmissbrukare, underhåller de i stället Narconon, en annan av scientologernas frontorganisationer. Narconon behandlar missbrukare med enligt expertisen oacceptabla metoder, som även underkänts av Socialstyrelsen. Folke Sjöqvist, professor i i farmakologi, har gjort en grundlig utvärdering av Narconons behandlingsmetoder och säger att metoderna borde förbjudas. Eftersom Narconon använder scientologernas kursmaterial kan de utan risk betala hur mycket som helst för detta till scientologirörelsen, dvs även de pengar RDS samlat in på 90-kontot. Det är upprörande att RDS fortfarande (2011!) får behålla 90-kontot. Läs om Uppdrag gransknings undersökning
Den 15 oktober 2003 hade GP följande rubrik: "Sju fast i ecstasyhärva Tidningen skriver att huvudmannen för denna omfattande smuggling är en 22-årig göteborgare, som arbetat för RDS. Han har enligt uppgift i tidningen finansierat och organiserat smuggelresorna från Holland via Sverige till USA. Ytterligare en av de sju är en 20-årig göteborgare, som när han greps fortfarande arbetade för RDS.
Trots att ledningen för mässan fått information om att scientologerna är RDS´ huvudman och att två personer ur RDS´ personal nyss häktats för narkotikabrott gjorde de ingenting för att hindra att RDS deltog i mässan och spred sin propaganda bland besökarna. I stället för att försöka hitta så många ursäkter som möjligt varför man inte vill (törs) avvisa en grupp som man uppfattar som besvärlig, borde man ägnat tid åt att fråga sig om det över huvud taget existerar några hinder för Mässansvariga att själva bestämma vilka de önskar ska delta i Mässan. Det existerar en otrolig flathet bland många ansvariga i Sverige - eller är det bekvämlighet? Vissa sociologer påstår att det beror på svenskarnas inbitna auktoritetstro, men vilken auktoritet är man rädd för? Tack och lov finns det undantag från flatheten. Se på UD:s resoluta åtgärd mot KMR UD beklagar...
|
|