KULT - Krisstödsutredningens (se Regeringens brist på engagemang) svar på stöd till avhoppare

Den 1 oktober 1998 överlämnades till socialministern betänkandet I GOD TRO - Samhället och nyandligheten av "Utredningen om samhällets stöd till människor som av särskilda skäl befinner sig i psykiska kristillstånd".

FRI, som är en stödorganisation för de människor som utredningen handlar om, är givetvis tillfreds med att utredningen kom till stånd och synliggjorde en del av problemen. Dessvärre resulterade utredningens ambitioner i ett förslag som knappast gav hopp för de människor som skulle behöva hjälp och behandling på grund av mentala övergrepp.

Ensamutredaren Margó Ingvardsson formulerar sig lovande i förordet och Utredningen har lagt ned ett grundligt arbete. Kapitlen som handlar om barn och det juridiska avsnittet är enligt FRI:s mening mycket genomtänkta och användbara.

Däremot hamnade Utredningen helt fel i kapitlet med rubriken "Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser". Huvudansvaret för detta har dock inte Utredningen utan den som formulerat kommittédirektivet, vilket inte motsvarar det uppdrag som riksdagen gav regeringen 1997 på grundval av en motion från Barbro Westerholm. Motionens rubrik var kränkning av den fria viljan, ett brott mot de mänskliga rättigheterna och talade om behovet av lagstiftning mot andlig kränkning och av kunskap för att vård, socialtjänst och skolpersonal skall kunna känna igen och hjälpa människor som råkat ut för sådan långvarig kränkning.

Utredningen har således koncentrerat sina lösningar på "nyandliga rörelser" och inte på andlig kränkning och kränkning av den fria viljan.

Utredningens förslag om ett

Kunskapscentrum
är en bra idé, men bara under förutsättning att kunskapen är kopplad till problemen. Vad som behövs är inte forskning i livsåskådnings- och trosfrågor - sådana finns i mängder redan - utan forskning i vad som händer med människor - mentalt och medicinskt - som utsätts för manipulation och kränkning. Alltså forskning inom områdena psykologi, medicin och psykiatri. Dessutom har Utredningen koncentrerats på dem som lämnat, men glömt bort dem som är kvar i en manipulativ grupp när de hamnar på psyket!

Dialog
i stället för konfrontation är ingen hjälp för en avhoppare. Vilket våldtäktsoffer blir hjälpt av en dialog med förövaren? Förslaget känns som ännu en kränkning. För övrigt är en dialog med medlemmar i en manipulativ "nyandlig rörelse" meningslös, eftersom det är helt acceptabelt för dem att ljuga, vilseföra och manipulera människor utanför gruppen.

Vidare skall man i KULT införskaffa fakta. Vem står för dem? Vem stod för fakta i Sovjet? Stalin eller Solsjenitsyn? Hade förståelsen i Sovjet för kommunismens handlingar ökat bland motståndarna om de fört en dialog med stalinisterna? Var det möjligt över huvud taget?

Utredningen uppskattar antalet medlemmar i "nyandliga rörelser" till 50-60.000, antalet i övriga rörelser till flera gånger större! När får vi en utredning som koncentrerar sig på avhoppare från dessa grupper? En översyn av kommersiella tjänster på den s k kvasipsykologiska marknaden skulle kunna befria oss från ondo.

Utredningens betänkande som blev färdigt den 1 oktober 1998 var på remiss hos sammanlagt 78 instanser. FRI, SESAM och föreningen ROS inbjöds att lämna sina synpunkter på betänkandet liksom även ett antal av de rörelser som FRI har bekymmer med.

Remissvaren skulle vara inlämnade till Socialdepartementet den 1 mars 1999.

Först i september 2000 kom Socialdepartementets svar i prop 2000/2001:1:"Ingen åtgärd."

Åter till startsidan                                            Tillbaka