![]() |
|||||
| Startsida | Webbkarta | Om FRI | Vad är en sekt? | Om olika rörelser | Kontakt/Hjälp |
|
|
Den för allmänheten mest kända tragedin är förmodligen den japanska sektens, Aum Shinrikyo, försök att ta livet av Tokyos befolkning. Tilltaget upprörde oss mycket, men verkade för många alltför extremt och avlägset för att beröra oss personligen. Däremot tvingades t ex det franska folket inse, att de sektmedlemmar som där 1995 frivilligt begått ett massjälvmord eller t o m deltagit i mord, var helt vanliga, respekterade samhällsmedborgare. 1993 inträffade tragedin i Waco, USA, och 1994 hittades 53 personer tillhörande sekten Soltempelorden döda i Schweiz och Kanada, i Frankrike ytterligare 16 personer 1995. Denna sekt kostade sammanlagt 74 människor livet. I mars 1997 var det dags igen. 5 nya självmordsoffer påträffades i Kanada. I mars 1997 uppdagades ännu ett massjälvmord. Ledaren för Heaven´s Gate, en amerikansk UFO-sekt, fick 39 sektmedlemmar att dricka en dödlig blandning av sömnmedel och alkohol. Eller två av dem kanske mördades, eftersom de hade dött av kvävning. Egentligen kan ju alltsammans betraktas som mord, eftersom frivilligheten är tveksam då mind control används. Alla fd medlemmar som vi frågat om de under sin tid i respektive rörelse skulle kunnat gå i döden för eller tillsammans med sin ledare, har utan tvekan svarat ja! Detta tar vi på djupaste allvar. Händelserna i KNUTBY ger en tankeställare. En manipulativ ledare och isolering är nyckelfaktorer i SEKTSJÄLVMORD. Ledare lyckas med detta genom att använda mind control och deklarera att världen utanför utgör ett hot. Polisen är emellertid förhoppningsvis nu mer observant på riskerna. Det ledde t ex till att den spanska polisen med knapp marginal lyckades hejda ett nytt massjälvmord, då 30 personer med anknytning till Soltempelorden var på väg att ta livet av sig på Teneriffa den 8 januari 1998. De flesta destruktiva rörelser är uppbyggda precis som Soltempelorden: - en yttre grupp av supporters, som lyssnat till exempelvis ett officiellt föredrag eller någon "beskyddare", ofta en kändis, som tycker gruppens aktiviteter är positiva eller oförargliga; - en mellangrupp, som "prövat på" något som gruppen förespråkar med positivt resultat, men inte är tillräckligt intresserad eller sårbar för att engagera sig; - en inre cirkel, som består av personer, som blint följer ledaren och ser sig själva som en elit eller övermänniskor. *************
Lars Elgstam har läst och recenserar här Åkerbäcks doktorsavhandling i religionshistoria 2008.
Antaganden Åkerbäcks antaganden förenklar frågeställningen, – det blir färre faktorer att ta hänsyn till. Men frågan är om inte överförenklingarna i själva verket förhindrar en djupare förståelse av problemet. Åkerbäck får rejäla problem redan från allra första början: grupperna förkunnade ju nya trossatser hela tiden! Problemet belyses med en ögonvittnesskildring om hur Jim Jones värvade nya medlemmar: ”He brought folks in by appealing to a wide array of experiences. Each service seemed like a different show, with JJ (Jim Jones) preaching to one or several theologies ranging from fundamentalist Christianity to atheism”. Tanken att trossatser som hela tiden ändras skulle kunna duga som enda förklaring till massjälvmord är naturligtvis svårsmält, det inser Åkerbäck, och försöker besvärja det logiska problemet genom att sätta namn på det, dvs klassificera grupperna. För ändamålet lanserar han begrepp som ”obeständiga religioner” och ”dynamiska religioner”. ”Inkännande Metod” Avhandlingens faktadel Peoples Temple grundades av den karismatiske pastor Jim Jones. Han predikade ”Apostolisk socialism” som motpol till det onda kapitalistiska USA. Med tiden kom gruppen att isolera sig allt mer, och hamnade till slut i Guyana där de började röja djungel för att bygga ”God Almighty Socialism” – paradiset på jorden. Livet i djungeln blev dock oerhört hårt för de amerikanska storstadsborna. Pastor Jones började så småningom predika ”Revolutionary Suicide”, och gruppen fick öva en självmordsritual de kallade ”The White Night”. I november 1978 genomfördes ritualen på riktigt, och 913 människor dog. Av dem var mer än 270 barn. OTS – Ordre du Temple Solaire grundades av Joseph Di Mambro. Luc Jouret var frontfigur utåt. Medlemmarna var spridda i Frankrike, Schweiz och Kanada och betraktade sig som förvaltare av en uråldrig tempelriddartradition. De skulle hjälpa utomjordiska andliga mästare att få en omoralisk och dekadent värld tillbaks på rätt köl igen. Dessvärre var omvärlden helt ointresserad av deras frälsningslära, och gruppen började diskutera att fly jorden för att inte själva dras med i dess fall. Flykten/förvandlingen, kallades Transit. I början diskuterades hämtning med rymdskepp, och det var först mot slutet som flertalet av medlemmarna fick klart för sig att Transit innebar självmord. Femtiotre personer dog. Heavens Gate grundades av Marchall Applewhite och Bonnie Nettles. De såg jorden som ett
fängelse, och det var deras uppgift att leda människorna till perfektion på nästa högre
evolutionära nivå, bortom mänskliga svagheter och begär. Jorden var dömd, och det gällde för Avhandlingens analysdel Halls modell tar upp Wessinger diskuterar sköra grupper, dvs apokalyptiska grupper som tagit till våld när de upplevt att en ond omvärld hotar omintetgöra gruppens ansträngningar att nå sitt yttersta mål (ultimate concern). Wallis noterar att grupperna varit på väg att misslyckas med att nå sina mål, och att de karismatiska ledarna varit på väg att förlora sin trovärdighet och auktoritet. Åkerbäck utvecklar slutligen sin egen minst sagt överraskande tes: Han hävdar att sektmedlemmarna tog sina liv för att de såg massjälvmord som en väg till ”kollektiv frälsning”. Kommentarer Avslutningsvis
www.archive.org/details/ptc1978-11-18.flac16 DET HANDLAR INTE OM RELIGION UTAN OM MANIPULATION |
|